Verksamhetsberättelser

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1/7 2004-30/6 2009

1.  Inledning

Sahlinska släktföreningen är en förening för C. Y. och Maria Sahlins ättlingar och deras familjer och har enligt sina stadgar till ändamål

att verka för sammanhållning inom släkten,

att tillvarata gemensamma släktintressen,

att föra släktregister och forska i släktens historia

och att vårda de Sahlinska släktgravarna i Dalsland och på Uppsala

gamla kyrkogård.

Ordinarie släktmöte hålles vart femte år. Vid släktmöte i Uppsala den 28 augusti 2004 utsågs till ordförande för den kommande femårsperioden Olle Sahlin. Vid grenvisa möten valdes till styrelseledamöter följande företrädare för de olika släktgrenarna:

Mauritzgrenen: Margareta Arve

Yngvegrenen: Yngve Sahlin

Enargrenen: Erland Bohlin

Kristoffergrenen: Pella Sahlin med Anna Lindskog som suppleant

Leonhardgrenen: Agneta Mayer

Till revisor valdes Henrik Sahlin, föreningens förutvarande ordförande, och till suppleant för denne Mauritz Fredrik Sahlin.

Vid konstituerande styrelsesammanträde samma dag utsågs till vice ordförande Margareta Arve, till arkivarie Yngve Sahlin, till skattmästare Pella Sahlin och till sekreterare Anna Lindskog. Mauritz Sahlin har under verksamhetsperioden varit knuten till styrelsen som adjungerad ledamot.

Styrelsen har haft två sammanträden per år. Sammanträdena har ägt rum i form av lunchmöten hemma hos styrelsens ledamöter.

Styrelsen har i rundbrev lämnat aktuell information om föreningen.

2.   Släktmötet i Uppsala år 2004

Nära 80 släktingar mötte upp till släktmötet i Uppsala den 28 augusti 2004.  Ett mycket ambitiöst program med visning av universitetshuset och föredrag om dess tillkomst under C. Y. Sahlins tid som rector magnificus, besök vid släktgraven och middag på GH nation med många musikinslag genomfördes till allmän belåtenhet. Erland Bohlins krönika från släktmötet finns på föreningens hemsida.

3.  Boken ”Brukspatronerna Sahlin på Dal”

Sommaren 2006 trycktes Mauritz Sahlins bok ”Brukspatronerna Sahlin på Dal” med släktföreningen som uppdragsgivare och förläggare, ehuru med Mauritz som huvudsaklig finansiär. Den skildrar den 120-åriga Sahlinska bruksepoken i Dalsland med dess många spännande levnadsöden. Med anledning av utgivningen ordnade föreningen en extra släktträff den 21 oktober 2006 hos S:ta Katharinastiftelsen i Stockholm, då Mauritz för ett sextiotal släktingar presenterade boken med ett bildspel. Genom föreningen har 170 ex. av boken sålts, huvudsakligen till släktingar.

4. Släktregistret

År 2006 trycktes även en ny förteckning över alla ättlingar till C. Y. och Maria Sahlin – upptagande nära 500 namn – jämte den sedvanliga ”Våra anfäders Vem är Vem”, nu med uppdaterade biografier och det från 1600-talet härrörande släktvapnet i färgtryck. Förteckningen har utsänts till alla släktmedlemmar över 16 år.

5.  Släktgravarna

Den äldsta släktgraven, Christopher Sahlins och hans hustrus grav i Ånimskog i Dalsland, har Mauritz Sahlin på föreningens uppdrag låtit restaurera; vi tackar honom för hans generositet i dessa sammanhang. Släktgraven i Fröskog restaureras till en kostnad för föreningen om 15 000 kr inför släktmötet 2009. Föreningen betalar årligen för skötsel och blommor vid familjegraven på Uppsala gamla kyrkogård.

6.  Föreningens hemsida

En målsättning som den nya styrelsen uppställde var att åstadkomma en hemsida för föreningen för att på så sätt kunna kommunicera dokument av olika slag till intresserade släktingar. En sådan hemsida etablerades år 2006, www.sahlinska.se, och har sedan successivt tillförts en omfattande dokumentation av vår släkthistoria.

7.  Föreningens arkiv

Släktföreningen har från Margit Sahlins dödsbo mottagit ett av hennes far Enar Sahlin samlat mycket omfattande brevarkiv med bl a korrespondens kring Hvittlanda och Christinedal och brev till och från C. Y. Sahlin. Närmast ansvarig är Erland Bohlin. Avsikten är att detta i sinom tid skall överföras till offentliga arkiv. Delar av materialet har kommit till nytta vid utgivning av boken om ”Brukspatronerna Sahlin på Dal”. Stig Lundgren har skrivit om korrespondensen mellan C. Y. Sahlin och Maria Nordenfelt på 1850-talet för vår hemsida.

8.  Forskning i släktens historia

Boken om ”Brukspatronerna Sahlin på Dal” har redan nämnts. Sedan föregående släktmöte har Olle Sahlin skrivit om släktens första generation i Sverige under rubriken ”Hovkirurgen Balthasar Salinus och hans släktkrets (i tidskriften ”Släkt och Hävd 2004:1, finns på hemsidan). Tidigaste kända notering av släktnamnet är nu år 1574, då Balthasars far Casparus Salinus skrev in sig vid universitetet i Prag.

9.  Föreningens ekonomi

Vid släktmötet 1999 beslutades att alla barnbarnsbarn till C. Y. och Maria Sahlin skulle anmodas att till föreningen årligen betala vardera 200 kr för sig och sina efterkommande. Under den nu gångna femårsperioden har styrelsen åren 2006, 2007 och 2009 i anslutning till rundbrev efterfrågat sådana bidrag och därvid har influtit år 2006 13 200 kr, år 2007 9 050 kr och år 2009 (från 47 olika avsändare) 11 800 kr, varav 9 300 kr före halvårsskiftet. Försäljning av Mauritz Sahlins bok om brukspatronerna har före avdrag för portokostnader inbringat 29 318 kr. Behållningen vid halvårsskiftet 2009 var 82 574 kr, varav 25 900 kr avser anmälningsavgifter för släktmötet den 5-6 september och 15 000 kr avser medel som skall reserveras för arbeten med släktgraven i Fröskog. Resultatredovisning för femårsperioden biläggs denna berättelse.

Olle Sahlin                        Margareta Arve                  Yngve Sahlin

Erland Bohlin          Pella Sahlin       Agneta Mayer         /Anna Lindskog

Resultatredovisning för Sahlinska släktföreningen  1/7  2004  –  30/6  2009

Balans                      Intäkter                  Kostnader

1/7 2004 – 31/12 2004

Ingående balans                       48 057

Anmäln.avgifter släktmöte                                      9 750

Medlemsbidrag                                                         1 900

Gravvård Uppsala                                                                                     1 770

Utlägg vid släktmöte                                                                                 3 920

Hyra/måltider därvid                                                                              27 787

Utgående saldo                        26 230

År 2005

Ingående saldo                         26 230

Avgift Plusgirot                                                                                            310

Kontorsutlägg                                                                                               398

Gravvård Uppsala                                                                                        932

Utgående saldo                        24 590

År 2006

Ingående saldo                         24 590

Avgift Plusgirot                                                                                            371

Omkostnader släktträff                                                                             4 835

Tryckkostnader                                                                                          9 163

Gravvård Uppsala                                                                                        861

Portokostnader                                                                                           4 019

Medlemsbidrag                                                         13 200

Boken ”Brukspatronerna”                                       21 649

Utgående saldo                        40 190

År 2007

Ingående saldo                        40 190

Avgift Plusgirot                                                                                           402

Gravvård Uppsala                                                                                       861

Portokostnader                                                                                          1 621

Boken ”Brukspatronerna”                                        7 650

Medlemsbidrag                                                          9 050

Utgående saldo                        54 206

År 2008

Ingående saldo                         54 206

Avgift Plusgirot                                                                                           403

Kontorskostnader                                                                                        559

Gravvård Uppsala                                                                                       886

Forskararvode Lundgren                                                                         5 000

Boken ”Brukspatronerna”                                         190

Medlemsbidrag                                                        1 200

Utgående saldo                        48 748

1/1 2009 – 30/6 2009

Ingående saldo                         48 748

Avgift Plusgirot                                                                                           452

Gravvård Uppsala                                                                                       922

Medlemsbidrag                         9 300

Anm.avg. släktmöte                25 900

Utgående saldo                        82 574

————————————————————————————————————

Verksamhetsberättelse för tiden 12/6 1999 – 30/6 2004

1. Inledning

Den 12 juni 1999 bildades den Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) – föreningen för C. Y. och Maria Sahlins ättlingar och deras familjer.

Det konstituerande sammanträdet ägde rum i Edslans värdshus, Dalsland. Omkring sextio släktingar deltog i mötet. Kallelse och förslag till dagordning hade sänts ut av en interimsstyrelse som hade utsetts den 11 september 1994 i anslutning till ett släktmöte på Värmlands nation i Uppsala med ättlingar till C. Y. och Maria Sahlins söner Enar och Mauritz.

Vid det konstituerande mötet antogs stadgar som fastlägger att den Sahlinska släktföreningen har till ändamål:

* att verka för sammanhållning inom släkten,
* att tillvarata gemensamma släktintressen,
* att föra släktregister och forska i släktens historia och
* att vårda de Sahlinska släktgravarna i Dalsland och på Uppsala gamla kyrkogård.

Till ordförande för föreningen utsågs Henrik Sahlin.

Vid grenvisa möten som hade ägt rum omedelbart före det konstituerade sammanträdet utsågs följande representanter för respektive gren:

Mauritzgrenen (M): Margareta Arve
Yngvegrenen (Y): Yngve Sahlin
Enargrenen (E): Olle Sahlin
Kristofergrenen (K): Pella Sahlin med Agnes Rönnow som suppleant
Leonhardgrenen (L): Eftersom ingen deltagare företrädde denna gren, fastställdes att Ursula Wilhsson-Nerini – tidigare ledamot i interimsstyrelsen – var ledamot i styrelsen så länge hon ville åta sig detta uppdrag. Om hon avsade sig uppdraget, ägde hon utse någon annan inom grenen att representera denna i styrelsen. Ursula har under år 2003 avsagt sig styrelseuppdraget och i stället utsett Agneta Mayer som företrädare för Leonhardgrenen.

Till revisor utsågs Peter Sahlin (E) med Mauritz Fredrik Sahlin (M) som suppleant. Vid sammanträde med styrelsen påföljande dag fördelades styrelsens funktioner så att Margareta Arve utsågs till vice ordförande, Pella Sahlin till kassör, Yngve Sahlin till arkivarie och Olle Sahlin till redaktör för släktförteckningen. Till sekreterare utan rösträtt utsågs Harald Bohlin. Det antecknades att Mauritz Sahlin (M) utsågs att svara för åtgärder som behöver vidtas med släktgravarna i Fröskog och Ånimskog och att han skulle kallas till styrelsens sammanträden.

Styrelsen har haft två sammanträden per år. Sammanträdena har ägt rum hemma hos styrelsens ledamöter och sekreteraren.

Styrelsen har varje år sänt ut rundbrev med aktuell information om föreningen.

2. Av släktföreningen anordnade möten

2.1 Släktmötet på Dal år 1999

I anslutning till släktmötet i Dalsland den 12-13 juni 1999 anordnades av Mauritz Sahlin och Henrik Sahlin en rundtur kring de bruk som våra förfäder där innehade. Härvid besöktes Vitlanda, Fengersfors (Lisefors) och Kristinedal samt Tösse och Fröskogs kyrkor. Karl-Erik Andersson och Carl Rosenblad tog emot på Vitlanda resp. i ”Villan” i Fengersfors och mötesdeltagarna avfotograferades på trappan till Kristinedals herrgård. Peter Sahlin höll föredrag om Christopher Sahlin (grundaren av bruksimperiet genom förvärvet av Dals Bergssocietets godskomplex år 1792) och söndagens högmässa i Fröskogs kyrka hölls av Margit Sahlin (E). En livfull resekrönika av Erland Bohlin (E) kunde senare tillställas medlemmarna.

2.2 Vandring i Gamla Stan år 2001

Ett 70-tal släktingar deltog i föreningens vandring ”i Balthasar Salinus’ fotspår” i Gamla Stan i Stockholm den 29 september 2001.

Vi samlades i Riddarholmskyrkan, där Balthasar Salinus och hans hustru Elisabeth Carlsdotter och flera av deras barn och barnbarn är begravda. Våra guider visade kyrkan och identifierade med Olle Sahlins hjälp den Salinska gravhällen och den minnestavla som Elisabeth Carlsdotters far lät uppsätta över sina föräldrar.

Därefter vandrade vi över till Gamla Stan och det medeltida hörnhuset Kindstugatan/Svartmangatan (Cepheus 6), som från 1624 till 1735 var i släktens ägo; en redan på 1500-talet uppsatt stenrelief med kirurgernas skyddspatroner Cosmos och Demian påminde oss om att kirurgpraktik länge utövats i detta hus. Vi såg också den vackra gården innanför murarna i kvarteret Cepheus.

Efter detta samlades vi i Tyska kyrkan, som fick sin nuvarande praktfulla utformning under de decennier då Balthasar Salinus var kyrkans föreståndare och ålderman. Under stormaktstiden var kyrkan något av ett musikaliskt centrum för Sverige; som organist verkade här under hans tid Anders Düben, känd även som tonsättare. Efter att Hans Ebert berättat om kyrkans historia, gav Ragnar Bohlin (E; orgel), Ingela Bohlin (E; sång) och Anna Bohlin (E; sång) en mycket uppskattad konsert med till denna anpassad inriktning.

Vi avslutade med en sammankomst i den vackra 1700-talspaviljongen på Tyska kyrkans gård.

2.3 Seminarium om C. Y. Sahlin år 2001

Ett tjugotal släktingar deltog i ett av släktföreningen anordnat seminarium om C. Y. Sahlins filosofiska arbeten i S:ta Katharinastiftelsens lokaler i Stockholm den 30 september 2001. Doktoranden Stig Lundgren presenterade här valda delar av sin kommande avhandling om C. Y. Sahlin och hade för seminariet iordningställt ett PM om de idéhistoriska rötterna till vad han kallade C. Y. Sahlins fulländningstanke. Seminariet leddes på ett föredömligt sätt av professor Folke Bohlin (E) och synpunkter och idéer framfördes från ett flertal av deltagarna. I anslutning till seminariet bjöds under Margit Sahlins överinseende på lunch hos stiftelsen.

2.4 Resa till Marienburg år 2003

Den 19-22 september 2003 anordnade föreningen i sol och högsommarvärme en resa till Danzig (Gdansk) och Marienburg (Malbork) för att söka de miljöer i vilka våra äldsta kända anfäder verkade.

Resan samlade 32 deltagare och gick under Henrik Sahlins ledning med färja från Nynäshamn eller Karlskrona. I Gdansk mötte Olle och Marianne Sahlin (E) som på ett föredömligt sätt arrangerat allt på platsen. Inkvartering gjordes på Grand Hotel i Sopot, det gamla kurhotellet vid Östersjön invid Gdansk. På eftermiddagen besåg vi Gdansk med den vackert restaurerade gamla stadskärnan och den imponerande Marienkirche. Vår guide Iwona Buber, som läst på om vår släkthistoria, kunde även identifiera det 1500-talshus, i vilket Casparus Salinus som jurist hos kastellanen i Danzig bör ha tillbragt sina dagar under 1580-talet. En glimt av det berömda varvet där motståndsrörelsen Solidaritet föddes fick vi också, innan det var dags att äta en festlig middag på hotellet. Under middagen kåserade Olle om sin forskning kring Casparus Salinus.

Nästa dag reste vi över Grosses Werder till Marienburg, Tyska Ordens säte under medeltiden och sedan säte för delar av Kungliga Preussens förvaltning. Här var alltså platsen där Casparus Salinus verkade som notarius publicus och vår förste svenske anfader Balthasar Salinus växte upp. Den magnifika borgen med alla dess borggårdar, torn, tinnar och vindbryggor, uppfyllde med råge deltagarnas förväntningar, vilket fick dessa att med jämnmod fördra den något gungiga återfärden över Östersjön.

3. Släktregister

I maj 1996 upprättades en förteckning över alla ättlingar till C. Y. och Maria Sahlins ättlingar. Denna trycktes – tillsammans med korta biografiska notiser om C. Y. Sahlin och hans förfäder som under rubriken ”Våra anfäders Vem är Vem” skrevs år 1964 av Mauritz Sahlin (1892-1979) till en tidigare släktförteckning – och distribuerades av föreningen till samtliga vuxna ättlingar.

Styrelsens målsättning är att upprätta en ny förteckning år 2006.

4. Forskning i släktens historia

Till släktmötet i Dalsland år 1999 hade Olle Sahlin färdigställt en skrift som med släktföreningen som förläggare utgavs med titeln ”Om C. Y. Sahlins och Maria Nordenfelts härkomst. En antavla med biografiska notiser i nio led”. Denna trycktes i en upplaga om 250 ex., som inom två år blev slutsåld – till stor del till medlemmar av släktföreningen.

Olle Sahlin har senare fördjupat sina studier kring släktens äldsta led och skrivit en uppsats med titeln ”Om Balthasar Salinus och Gamla Stan i Stockholm”, vilken spritts till deltagarna i släktföreningens träff i Gamla Stan i september 2001. Uppsatsen kommer i bearbetat skick att tryckas i Genealogiska Föreningens tidskrift ”Släkt och Hävd” under hösten 2004.

Under verksamhetsperioden har styrelsen även samarbetat med Monica Wohlfahrt inför hennes utgivning av skriften ”En för tiden odelbar slägt. Om en familj i Dalsland och i världen” (2002), vilken skrift delvis behandlar de Sahlinska bruken på Dal.

Styrelsen har beslutat utlysa ett stipendium om 2 000 kr inom ämnet ekonomisk historia för studier kring de Sahlinska bruken.

En fyllig redogörelse för släktens historia och dess mer bemärkta medlemmar jämte en släkttavla har även med styrelsens medverkan influtit i Svenskt Biografiskt Lexikon (2000), i vilket även publicerats en biografi över C. Y. Sahlin av professor Svante Nordin.

Styrelsen har under perioden även haft ett flertal kontakter med doktoranden Stig Lundgren som nu är i färd med att avsluta sitt avhandlingsarbete i idéhistoria kring C. Y. Sahlin som filosof och ämbetsman.

Erland Bohlin har år 1999 utarbetat en förteckning över kapten Mauritz Sahlins släktarkiv vid Landsarkivet i Karlstad (66 s) och till denna även fogat renskrifter av brev till M. R. Sahlin från bl a P. O. Wigelius, F. A. Dahlgren, Nanny Waern, P. Abr. Hülphers och C. Fr. Waern. Arbetet gjordes tillgängligt för deltagarna i släktmötet i Dalsland år 1999.

Det nämnda släktarkivet vid Landsarkivet i Karlstad har genom Annika Grünler (Y) och Margareta Arve tillförts nya brevsamlingar med koppling framför allt till C. Y. Sahlin. Ett antal brev från Stina Svinhufvud till M. R. Sahlin (1834) har renskrivits. Ytterligare och mer omfattande material, som tillhört Margit Sahlin, är genom Erland Bohlin nu under genomgång.

Vid interimskommitténs möte den 1 april 1995 beslöts att göra en inventering av minnen av olika slag från C. Y. Sahlin och Maria Nordenfelt och deras förfäder samt att kopiera handlingar med sådan anknytning. Sedermera utsågs Yngve Sahlin till arkivarie med uppgift att utföra inventeringen. Vid släktmötet år 1999 förelåg en sådan inventering och denna gjordes tillgänglig för intresserade medlemmar. Denna lista har sedan successivt kompletterats. I föreningsarkivet har bl. a. samlats foton från släktmöten på 1940-talet och framåt och deltagarna i dessa har identifierats. Foton från släktmöten 1959, 1969, 1974 och 1979 saknas dock fortfarande. Ulla Nelzén och Anna Haak har överlämnat släktfotografier till föreningens arkiv.

5. Ett återupptäckt släktvapen

En remarkabel händelse under verksamhetsperioden var upptäckten av att de äldsta kända anfäderna förde ett borgerligt vapen – två korslagda liljestavar åtföljda i vardera sidovinkeln av en sexuddig stjärna. Vapnet är avbildat i Marienburgs tänkebok för år 1611 (arkivet i Gdansk, Polen) och har förts av Casparus Salinus, notarius publicus i Marienburg från år 1592 in på 1620-talet. Det har även belagts som sigill använt av Balthasar Salinus (1587-1660) och identifierats på den Salinska gravhällen i Riddarholmskyrkan, vilken deltagarna i föreningens träff år 2001 hade tillfälle att studera.

6. De Sahlinska släktgravarna

Vid släktmötet i Dalsland år 1999 besöktes den Sahlinska familjegraven vid Fröskogs kyrka (Mauritz Reinhold Sahlin och hans familj). Gravplatsen hade då genom en donation från Mauritz Sahlin restaurerats och befanns vara i utmärkt skick.

Mauritz Sahlin, som under verksamhetsperioden deltagit i styrelsens arbete kring frågor som rör släktgravarna i Dalsland, har även initierat en diskussion med Wohlfahrtska släktföreningen om upprustning av släktgraven vid Ånimskogs kyrka i Dalsland (Christopher Sahlin och hans familj).

Släktgraven på Uppsala Gamla Kyrkogård (C. Y. Sahlin och hans familj) har blivit en viloplats även för Gunvor Sahlin (E; 2000) och Margit Sahlin (E; 2003). Släktföreningen är gravrättsinnehavare och år 2001 genomfördes på dess initiativ en rengöring av gravvården. Föreningen betalar årligen en avgift för dess skötsel och för blomsterutsmyckning av gravplatsen.

7. Släktföreningens ekonomi

Sedan 1995 har det funnits en kassa för den Sahlinska släktföreningen som i huvudsak baserats på frivilliga bidrag. Vid släktmötet 1999 beslutades att alla barnbarnsbarn till Carl Yngve och Maria Sahlin skulle anmodas att till föreningen årligen betala vardera 200 kr för sig och sina efterkommande. Många har hörsammat denna anmodan och föreningen har från medlemmarna tillförts år 2000 6 039 kr, år 2001 8 100 kr, år 2002 5 100 kr, år 2003 11 000 kr och första halvåret 2004 5 600 kr.

Den av föreningen år 1999 utgivna skriften ”Om C. Y. Sahlins och Maria Nordenfelts härkomst” såldes fram till år 2001 slut och gav ett mindre överskott till föreningen. Föreningens sammankomst i Gamla Stan i Stockholm år 2001 gav en kostnad för föreningen om 8 380 kr. Föreningens utfärd till Danzig och Marienburg belastade inte föreningens ekonomi.

Kostnader för porto under perioden har uppgått till 6 423 kr och kostnader för gravar och blommor 4 512 kr.

Föreningens behållning var den 30 juni 2004 48 058 kr, varav 13 800 kr avsåg anmälningsavgifter till släktmötet den 28 augusti.

Styrelsen föreslår att föreningens behållning per den 30 juni föres till ny räkning.

Uppsala i augusti 2004

Henrik Sahlin       Margareta Arve         Yngve Sahlin

Olle Sahlin           Pella Sahlin                Agneta Mayer